Ozporns Karl Teodors Erotiska Filmer

Antonio Passolini, USA 2002 Maxs porrfilm.

Supersexiga vildkattan Chloe snaskar omväxlande på två bastanta kukar. Ylande av lusta kör hon sedan en "deepie" vilket vi får lära oss betyder att hon rider den ene killen medan den andre tar henne där bak. Om hon är kåt på riktigt eller bara fejkar vete gudarna. Mer inlevelse i en knullscen har jag dock inte sett sedan Aunt Pegs storhetsdagar.

Chloe är bara en av alla sexiga damer i denna lyckade "porrdokusåpa". Regissören heter inte så oväntat Antonio Passolini och är en av dagens få begåvade pornografer. Han har bland annat skrivit Michael Ninns moderna klassiker Latex (1995) och Shock (1996) samt regisserat Cafe Flesh 2 (1998) - den uppmärksammade fortsättningen på Stephen Sayadians Cafe Flesh (1983). För att vara en Passolini-produktion är The Ozporns inte så visuellt märkvärdig och full av specialeffekter som man är van vid, men det goda humöret och kreativiteten tar man inte miste på. Sexet är tufft och rakt på men här finns inga perversiteter. Även om sexscenerna mest är på männens villkor (brudarna är förstås mer än villiga och blir helt galna så fort de får syn på en kuk!) så tror jag nog kvinnor ändå kommer att gilla filmen. Inte minst tack vare den befriande humorn och driften med TV:s dokusåpor. Kan inte påstå jag är någon vän av detta så omdebatterade mediafenomen. Har väl sett en snutt då och då på alla dessa Big Brother, Paradise Hotel eller vad de nu heter.

The Ozporns parodierar förstås The Osbournes där kroniskt drogade hårdrocksikonen Ozzy Osbourne exploaterar sig själv och sin stimmiga familj. Nu är en man som Ozzy egentligen omöjlig att driva med, han är ju en parodi redan i sig själv, men Passolini lyckas med bedriften - mycket tack vare en lysande Baz i titelrollen. Baz (som har fler p-alias, Shane Hunter är ett annat) är en porträttlik Ozzy (eller Izzy som han för säkerhets skull kallas i filmen). Han är ungefär jämngammal och utstrålar samma sorts engelska working class-bakgrund som originalet. Baz är även en av dessa få porrartister som kan spela komedi och knulla - samtidigt! Ungefär som Harry Reems eller Ron Jeremy i deras krafts dagar. Tina Tyler, i rollen som Izzys fruga, ger också rullen ett ordentligt lyft. Hon deltar inte i några sexscener men är en duktig komedienne som lockar fram flera skratt med sina bitska kommentarer. För den porrhistoriskt intresserade är det dessutom fascinerande att se legendariske regissören FJ Lincoln i en (påklädd) gästroll. Lincoln är även kultskådisen som hade en roll i Wes Cravens ökända Last house on the left (1972). Själv minns jag dock Lincoln bäst som den läskige sexgurun Dr Gabriel i Armand Westons bisarra Defiance (1975). Men i The Ozporns visar sig en åldrad Lincoln från sin mer komiska sida och munhuggs med Izzy i den dråpliga slutscenen.

"En familj som alla andra - not!!!" lyder boxens reklamtext och det skriver vi under på.

Passolini har redan hunnit göra en fortsättning, The Ozporns go to hell (2003), med ungefär samma rollbesättning. Är den lika kul är den förstås ett måste, men jag vet i skrivande stund inte om den finns utgiven på video eller dvd hemma i Sverige. Men införskaffa i vart fall denna första del. Du får avnjuta sju läckra sexscener och däremellan garva åt riktigt festliga komiska förvecklingar i det Ozpornska palatset.